Uhnaman är Havskonungen. Han beskyddar sjöfart och handel och allt som lever i havet (och i närheten av det). Udda nog är han också hästarnas gud. Han är saltets gud.
Uriel, Sjödrottningen, är Uhnamans älskade maka. De är sällan i konflikt med varandra. Tillsammans har de en dotter, regngudinnan Riella.
Uhnamans symboler är skepp, snäckor och ibland en våg eller en malström (som en spiral).
Man offrar till Uhnaman för en säker resa, både till lands och till sjöss, eller för att man lever av havets gåvor. Lämpliga offer till Uhnaman är salt i olika färger och från olika platser, tårar, havsfiskar och andra djur. Pärlor. Det är omtvistat om hästoffer är till fördel eller nackdel.
Gåvor till templet, i form av celester, nya byggnader och dylikt, är förstås alltid välkomna. Liksom skepp av alla de slag.
Varje gång man nedsänker sig i havet och simmar däri, är det samtidigt ett offer och en gåva.
TEMPLEN
Uhnamans tempel ligger alltid i anslutning till saltvatten, företrädesvis på en udde i havet. Själva ritualplatsen där man offrar är endast en upphöjning, omgärdad av marmorpelare utan tak. Där stänker vattnet in när vinden ligger på och där är lätt att utföra sitt offer till Uhnaman.
Det viktigaste templet i kulten ligger numera i Nordeports huvudstad. Tidigare ansågs templet i staden Uhnamans lösen i Borshamn vara det mest betydelsefulla. I Vindmark ligger det viktigaste templet i Kransefyr och i Dyneslätt finns det i Eskalonbukten. Dessa är inte de enda templen utan det finns många sådana utspridda längs kusterna i hela den kända världen.
Uhnamanpräster använder ofta olika blåsinstrument i sina ceremonier, som lurar, snäckor och flöjter. De härmar också gärna på olika sätt vågornas ljud och rörelser.
Prästboställena
De präster som inte är ute på haven med noviser eller andra uppdrag, bor i närheten av sitt tempel på ett skepp. Dessa skepp kan naturligtvis färdas över haven vid behov.
Antalet Uhnamanpräster och noviser varierar över tid i Novion, fördelat på de olika templen och ensamseglare (se nedan).
Uhnamans Aspekter
Försvararen: Sjöormen – Det är en sjöorm som håller ihop hela Uhnamans rike med sin väldiga kropp. Sjöormens avkomlingar försvarar Uhnamans domäner och om något misshagar guden på havet sänder han en av sina försvarare för att återställa ordningen. En fullvuxen sjöorm kan med lätthet dra ned ett skepp i havet och krossa det. Med välbehag äter den sedan upp det som fanns på skeppet. Urskillningslöst. Om en Uhnamanpräst befinner sig ombord, kan besättningen vara tryggare i att inte just deras skepp väljs ut.
Försök fånga havsvatten och du kommer att se att det inte går, när du tar i det rinner det bara mellan dina fingrar. Om du fångar upp det i en bägare ska du se att vattnet bara är en hastig rörelse från att rinna ur den när den slås omkull. Om den inte gör det ska du se att vattnet försvinner med tiden ändå. Kvar lämnar det salt, som är både en gåva och en förbannelse.
För den som förstår havet kommer havet att bli en livslång men farlig vän, en källa för välfärd och välgång i livet som aldrig sinar. För den som inte förstår sig på havet, kommer dess stormar att kännas fientliga, dess salta vatten som en förbannelse.
Bevararen: Nereider tar gestalten av vackra kvinnor. Deras hud kan i princip anta vilken färg som helst men de är ofta bleka eller gröna. De visar sig gärna i bogsvallet till skepp som seglar på havet men de har litet intresse för dem som vistas på skeppet. De är fullt sysselsatta med att se till att havsskummet har den rätta löddrigheten och lättheten, att vattenblänket i solen lyser och glittrar med önskvärd glans, att den gröna färgen i nordliga vatten har den rätta nyansen och mycket annat. De för också själarna av de som dör i Uhnamans rike och som tillhör honom genom hans våta domäner. Om man offrat som man skall till Uhnaman kommer själavandringen att bli lika behaglig som en simtur i havet och återfödelsen kommer mycket snart med fullständig glömska.
Nereider ser till att ordningen upprätthålls i haven.
Förgöraren: Om man skaffar sig Uhnaman till fiende kommer han att krossa allt motstånd med en flodvåg. Denna flodvåg kan sluka städer och byar. Det sägs att andra gudar och gudinnor kan ha svårt att bekämpa en sådan våg med sina egna makter. Flodvågen kan även hindra personer och skepp från att beträda Uhnamans rike om han så behagar. Det är Uhnaman själv som framkallar den och styr den med sin stora snäcka som han blåser i, för att med ljudet befalla vattnet.
Väktaren: Sjöjungfrur är Uhnamans väktare. De vaktar på havens hemligheter men också på dem som är välsignade av Uhnaman. De hjälper ibland folk i sjönöd och ibland dränker de dem. Man vet aldrig riktigt. De har förmodligen sin egen taktik och kunskap om vem de bör rädda och vem de skall låta dö. De sjunger fantastiskt vackert och lockande och det gäller att inte låta sig förföras.
Budbäraren: Delfiner är heliga djur då de är Uhnamans budbärare. Många skrifter vittnar om hur delfiner talat till människor eller lyft upp dem till ytan när de varit nära att drunkna. Någon som mördar en delfin kommer för evigt vara förbannad av Uhnaman och får kulten reda på att en delfin dött en onaturlig död, utreds dödsfallet noga och förövaren får stå till svars inför guden och översteprästen för kulten.
Två fraktioner inom orden
Ensamseglarna
Ensamseglarna är särskilt hängivna Uhnaman och färdas långt över haven i små men mycket sjödugliga farkoster som kan seglas av en person. De går bara i land om de måste, helst provianterar de inte ens utan äter det som Uhnaman skänker dem från sitt element. De dricker endast Riellas gåvor från himlen som de fångar upp i kärl ombord. Varje dag sänker de sig ned i havet och offrar på så sätt till Uhnaman.
Dessa män utvecklar långsynthet och många menar att de kan sia om vad som finns bakom horisonten. De talar dock sällan med människor.
Ensamseglarnas skara menar (om man nu kan se dem som en helhet då de sällan är på samma plats som någon annan) att detta är det enda rätta sättet att dyrka Uhnaman.
Två gånger om året, när dagen och natten är lika långa, kommer en representant för fraktionen till huvudtemplet för att sammanträffa med översteprästen i kulten. Då stänger översteprästen in sig med honom och några få betrodda och man lyssnar på hans berättelser om havet och vad han sett bakom horisonten.
Tempeldyrkarna
De Uhnamanpräster som stannar ”iland” vid templen, menar att man måste hjälpa dem som guden inte kallat genom att tillsammans med dem eller för dem förrätta offer och att be. Det är också dessa som kan erbjuda sig att vägleda skepp och som bär lyktorna.
De tror att Uhnaman glädjs åt de platser som helgas åt honom och de tempel som byggs i hans namn. Liksom vackra ceremonier till hans ära.
Dessa Uhnamanpräster är övertygade om att Uhnamans makt bygger på att så många som möjligt dyrkar honom och att hans tempel och präster beskyddas av uppsatta personer som ser till att dyrkan är levande även iland. Om alla skulle dyrka Uhnaman som ensamseglarna skulle han inte vara lika mäktig som han nu är.
Tempeldyrkarna hyser en övertygelse att Uhnamans makt är mindre än den skulle behöva vara. Hela den kända världen är beroende av havet som transportväg och näringskälla och Uhnamans nåd.
Tempeldyrkarna ser det som deras uppgift att involvera sig i den ”jordiska” politiken för att Uhnamans makt skall upprätthållas och utökas. Att planlöst segla på haven kanske kan föra en närmare gudarnas dimension men hjälper det verkligen guden?
Om att inträda i kulten
Uhnaman märker endast pojkar. När en pojke befinns vara märkt av Uhnaman, förs han till ett tempel för att uppfostras i kulten. När han blir tolv år kommer han att bli novis. Novistiden innebär att han seglar på havet på något av de utvalda skepp som Uhnamanprästerna har bestämt skall hedras med närvaron av en präst och en eller flera noviser. För att kunna vigas till präst för havskonungen, krävs att man kan segla en båt, simma i havet och uthärda vädrets makter. Denna utbildning i sjövett pågår under sju år och sedan prövas novisen. Om han klarar prövningen (hemligt hur den går till) blir han upphöjd till Uhnamanpräst.
De skepp som tar emot noviser och präst för att segla med dem under sju år, blir sjufalt välsignade av Uhnaman.
Präst ombord
Ett skepp som har en Uhnamanpräst ombord, färdas tryggt över haven. Inte ens pirater ger sig på det och sjöodjur och stormar tycks ta hänsyn till närvaron av prästen. Man kan se att det finns en präst ombord då denne i fören sätter upp sin speciella Uhnamanlykta som lyser med ett förtrollat sken under hela färden. Dessa lyktor har bara Uhnamanprästerna.