Religionsutövningen upprätthåller goda relationer till de högre makterna. En missnöjd gud ger omedelbart motgångar. En enskild individs brott mot gudarna kan slå tillbaka mot hela ätten eller hela samhället. 

Skulle kungen vända sig från gudarna skulle det innebära katastrof för riket, eftersom kungen ÄR riket. Kungen förväntar sig att undersåtarna sköter sina förpliktelser mot gudarna.

För att hålla gudarna och gudinnorna på gott humör, offrar man till dem och bygger tempel till deras ära. De vill helst ha offer som passar deras personlighet. 

Man kan också offra till gudarna

  • När man vill be om hjälp
  • När man vill tacka för erhållen hjälp
  • När man vill blidka en arg gud
  • När man vill fira ett gudomligt ingripande

I samband med offret läses böner. Det är viktigt att hela proceduren blir korrekt. 

Fråga gudarna om råds eller försöka utröna deras vilja

Kommunikationen mellan gudarna och människorna sköts av prästerskapen. 

För profetior vänder man sig till Uriels prästinnor eller Eniones prästerskap, som kan sia.

För att uttyda tecken och visioner där gudarna uttrycker sin vilja utan ha blivit tillfrågade, vänder man sig till det mest passande prästerskapet. 

Gudarna och gudinnorna har genom otaliga bevisbara händelser genom årtusendena visat att de existerar och gärna involverar sig i jordiska affärer. Det senaste, viktiga exemplet skedde för trehundra år sedan, då Uppstigandet skedde. 

Högtider

De tre största högtiderna firas runt om i hela den kända världen. 

Vid Vintersolståndet och Sommarsolståndet (som också kallas Gudalekarna) hedras alla de stora gudomerna. 

Den tredje är Uppstigandets Åminnelse, i folkligt tal förkortat till Åminnelsen (se detaljer nedan). 

Det första Uppstigandet skedde för trehundra år sedan på Kvarntorps ägor. Med hjälp av den ofödde guden Onz’ krafter stängdes portarna till immaterium genom en magisk riutal.  Tack vare de frivilliga männisooffren från olika länder i den kända världen, räddades stora landområden och deras invånare från att påverkas av den otyglade och brännande skapelsekraften från Onz. Särskilt hedrad är kärilet för kraften, Lovisa Gyllenfana.

Själva ceremonin leds av Stjärnorden och sker på samma plats, dag och tid som det första Uppstigandet. På himlen kan man se de Uppstigna som ett kluster av stjärnor.

Lokala traditioner, där olika gudomer och företeelser firas, gör att det i genomsnitt är 90 festdagar per år, då befolkningen inte arbetar.

Hädelse

Om någon skulle häda ställs man inför Neniyes tempelrätt. Straffskalan går från böter, botgöring och förlustig av förläning till i riktigt allvarliga fall – döden. Straffet avgörs av tempelrätten, som sammankallas för varje enskilt fall. I tempelrätten sitter berörd länsherre, tillsammans med minst en Neniyeprästinna och någon från det prästerskap vars gud blivit utsatt för hädelsen. Det är oerhört sällsynt att någon hädar.

Hädelse är att

  • tala illa om eller förneka gudarna och gudinnorna 
  • inte regelbundet offra till gudarna och gudinnorna
  • dyrka en annan än de etablerade gudarna och gudinnorna och deras aspekter 
  • upptäcka ett hädiskt brott utan att agera och anmäla till prästerskapet
  • döda en präst eller prästinna.