Gudinnan Nanna kallas också för Gryningsdottern. Nannas mor är Neniye, luftens drottning, och hennes far är Normon, härskarordningens gud.

Nanna är de sköna konsternas gudinna. Hennes prästinnor är de främsta utövarna av alla dessa och det är en stor ära om de vill framföra något när de vistas vid ett hov. Ibland är deras ceremonier öppna för alla att överantvarda och de är mycket populära. 

Nanna saknar två av sina aspekter. Varför vet ingen, utom möjligtvis hennes prästinnor. Det har varit så sedan långt innan Uppstigandet, så det är inte Onz krafter som har haft något att göra med detta. Eftersom Nanna inte har någon Bevarare, kan ingen som i sitt hjärta har Nanna som den käraste gudinnan, få hjälp att vandra den långa vägen till dödsriket. 

Endast kvinnor märks av gudinnan och tjänar i templen. De lever i celibat. Prästinnorna klär sig i vitt med inslag av rosa, guld och silver.  Bara märkta för gudinnan kan bli prästinnor, andra som vill helga sitt liv åt Nanna, är tempeltjänare eller betalande gäster i templet.

Normalt kan man inte köpa sig fri om man en gång bestämt sig för att leva i ett tempel. Några kulter gör dock undantag för uppfostran. Nannatemplet är ett sådant. Därför är det populärt hos frälset att sätta sina döttrar i templet något år, för att de ska lära sig att föra sig med grace, dansa, sjunga och spela.
Huvudtemplet ligger i den lilla staden Villa Aurora i Novion Campania. Det är det största templet för Nanna bland människorna. Det finns också ett stort tempel i alvernas rike Estellon.

Äldre kvinnor, som antingen är änkor eller ogifta, tar gärna sin tillflykt till ett Nannatempel. Där kan de leva sina sista år bland utövare av alla de sköna konsterna. Samtidigt är de fria att resa och ta emot besök. Att vistas i ett tempel är mycket dyrt, så det är inte för alla. 

Till Nanna offrar man sånger, danser, musik, poem och skådespel.

Nannas Aspekter

Försvararen: Nanna har ingen försvarare.

Bevararen: Nanna har ingen bevarare.

Förgöraren: Prinsen – eller älskaren – är också förgöraren. Han är metaforen för den romantiska förälskelsen som visar sig vara falsk och den kärleksfulla tryggheten som plötsligt kan vändas till svartsjukt hat eller iskall avvisning. Den smärta som förgöraren ger sitt offer är svår att leva med – och att överleva.

Väktaren: Nannas väktare är enhörningen. När djuret vilar med huvudet i jungfruns knä, kan inget ont hända henne. Som en skugga följer det henne i skogen när hon plockar blommor och när hon blir trött, bär det henne på sin rygg tillbaka till tryggheten. 

Budbäraren: Fjärilar, ofta blå, visar vägen till Nannas budskap. Vad det är kommer du att förstå när fjärilen nått sitt mål.