Hushåll och hovstat

Hushåll och hovstat

För att ge en bild av hur uppvaktningen hos adliga personer kan se ut och hur stor skillnaden är mellan till exempel en riddare och en hertig

Ett hushåll delas in i tre delar

Huset

Kammaren

Stallet

Hovmästare/hovmästarinna Kammarherre/kammarfru Stallmästare
Hushållerska Kammarjunkare/kammarfröknar Stallknektar
Fogdar Livmedikus drängar
Notarie Pager
Betjänter Betjänter

 

Därtill kommer försvaret, garnisoner och trupper

Trupper, garnison

Kapten
Riddare
Väpnare
Kavalleri
Infanteri
bågskyttar

 

En lågadlig riddare eller dam har för små ägor för att kunna ha ett tredelat hushåll.

 

Lågadel

En riddare och hans dam, ägare till endast ett gods
Riddare Dam
Väpnare (adlig) Hushållerska
Drängar Pigor
I det relativt lilla hushållet som en riddare har förutsätts riddaren själv ombesörja räkenskaper, administration och stall. Skötsel av huset och köket leds av damen själv, alternativt hushållerskan

 

Högadel

En baron och baronessa , ägare till flertal gods
Baron Baronessa
Hovmästare  (adlig) Kammarfröken (adlig)
Kammarherre  (adlig) Hushållerska
Stallmästare och kapten  (adlig) Pigor
Drängar
En baron och baronessa har tillräckligt stora ägor för at kunna försörja ett större hushåll. Hovmästaren har ansvaret för ekonomin och administrationen, stallmästaren för stallet och rusttjänst. Hushållerskan ombesörjer hus och kök.  Baronen och baronessan har en kammarherre respektive kammarfröken att ombesörja deras personliga behov och garderob.

 

En greve och grevinna , ägare till flertal gods
Greve Grevinna
Hovmästare  (adlig) Kammarfru (adlig)
Kammarherre  (adlig) Kammarfröken (adlig, lyder under kammarfrun)
Stallmästare och kapten  (adlig) Hushållerska
Räkenskapsmästare/Notarie Livmedikus
Drängar Pigor
En greve och grevinna förutsätts hålla ett större hus. För att sköta ekonomin och de många godsen behövs en räkenskapsmästare

 

 

 

En hertig och hertiginna, ägare till ett mycket stort antal gods
Hertig Hertiginna
Hovmästare  (adlig) Hovmästarinna (adlig)
Kammarherre  (adlig) Kammarfru (adlig)
Kapten (adlig) Kammarfröknar (adliga, lyder under kammarfrun)
Stallmästare  (adlig) Stallmästare (adlig)
Kammarjunkare (adliga, lyder under kammarherren) Notarie
Räkenskapsmästare/Notarie Hushållerska (lyder under hovmästarinnan)
Pager (adliga, lyder under kammarherren) Pager (adliga, lyder under kammarfrun)
Magiker Livmedikus
Fogdar (lyder under räkenskapsmäsatern)
Drängar
Hertigar och hertiginnor förutsätts hålla så stort hus att deras respektive hushåll är uppdelade.

 

Furstliga

En furste och furstinna är i det närmaste suveräna och regerar sammanhängande territorier
Furste Furstinna
Hovmästare  (högadlig) Hovmästarinna (högadlig)
Kammarherre  (adlig) Kammarfru (adlig)
Kapten (adlig) Kammarfröknar (adliga, lyder under kammarfrun)
Stallmästare  (adlig) Stallmästare (adlig)
Kammarjunkare (adliga, lyder under kammarherren) Notarie
Räkenskapsmästare/Notarie Hushållerska (lyder under hovmästarinnan)
Pager (adliga, lyder under kammarherren) Pager (adliga, lyder under kammarfrun)
Härold
Magiker Livmedikus
Fogdar (lyder under räkenskapsmäsatern) Allmoseutdelare
Betjänter (lyder under hovmästaren respektive kammarherren) Betjänter (lyder under hovmästaren respektive kammarherren)
Fursten och furstinnan har delade hushåll. Det som skiljer dem från hertigens/hertiginnans hushåll är det betydligt större antalet hovmästare/hovmästarinna som tillåts vara högadlig.

 

Kejserliga hovstaten

Kejsaren och kejsarinnan betjänas av högadliga personer, som tjänstgör delar av året.
Kejsaren Kejsarinnan

Hovmarskalk

Hovmästare  (högadlig) Hovmästarinna (högadlig)
Hovkammarherre  (högadlig) Hovkammarfru (högadlig)
Hovceremonimästare Hovceremonimästarinna
Kapten (högadlig) Kapten (högadlig)
Hovstallmästare (högadlig) Hovstallmästare (högadlig)
Kammarjunkare (adliga, lyder under kammarherren) Kammarfröknar (högadlig, lyder under kammarfrun)
Hovräkenskapsmästare (adlig) Notarie (adlig)
Pager (adliga, lyder under kammarherren) Pager (adliga, lyder under kammarfrun)
Härold Härold
Magiker Livmedikus
Fogdar (lyder under räkenskapsmäsatern) Allmoseutdelare
Betjänter (lyder under hovmästaren respektive kammarherren) Betjänter (lyder under hovmästaren respektive kammarherren)
Örnmästaren (adlig)

 

 

Hovstaten

Hovmarskalken

Räkenskapsmästare

Hovet

Kammaren

Stallet

Hovmästare/hovmästarinna Hovammarherre/hovkammarfru Hovtallmästare
Hovceremonimästare/-inna Hovkammarjunkare/hovkammarfröknar
Kök Husgeråd Skattkammaren Stallknektar
Musikkapell Pager drängar
Magiker Betjänter
Livmedikus

 

Att vara frälseperson och inneha en position vid ett hov

De positioner som finns i de olika hoven som spelas, t ex kammarherre, skattmästare, hovfröken, kammarfröken, kammarfru, hovmarskalk, stallmästare, är inte per definition “simpelt” tjänstefolk. Det är positioner som egentligen endast kan innehas av frälse ståndspersoner, som karaktärerna har eftersträvat att bli “upphöjda” till hos sina länsherrar. I det feodala samhället smittar den höges position över på de som är närmast honom eller henne och höjer dennes status lite över de andra på samma nivå. T ex en baronessa som tjänar en furstinna är lite finare än en baronessa som inte befinner sig vid hovet annat än som gäst. Denna tjänande baronessa har dessutom möjlighet att vara på plats där det händer. Alltså, ni som spelar dessa frälse ståndspersoner som fått den oerhörda förmånen att bli del av hovet hos era länsherrar ska se det som en ära och inte som en (påtvingad) tjänstgöring. Det är också en möjlighet att få kontanta medel (som alltid är en bristvara) i form av arvodet ni uppbär. Det är också vanligt med gåvor och förmåner förutom arvodet till dessa som står länsherrarna/damerna nära.

Historiskt sett i vår värld fick kammarfröknar t ex ofta sitt bröllop bekostat och gåvor delades ut när något hände vid hovet. Om en gäst från ett annat hov kom hade han/hon ofta med sig gåvor till alla runt furstinnan/fursten. De betraktades mer som medlemmar i familjen än avlönad arbetsstyrka. Många var kvar vid hovet hela sitt liv. Det fanns kammarfröknar/herrar/hovfröknar/hovherrar som aldrig gifte sig utan föredrog hovlivet.

Ni har unika möjligheter att påverka era länsherrar/damer i beslut som fattas. Det kanske är lättare för någon ur ett annat hov att komma till tals med kammarfrun eller en hovfröken än t ex furstinnan. Så kan man med lock och pock och gåvor och hot få dessa att ta upp saker med furstinnan som SIN idé. Eller snoka reda på ett brev som man vill läsa. Generellt gäller att ju närmare man kommer kroppen på den som man tjänar som är högre i rang, desto finare är positionen, eftersom närvaron av den mer upphöjde smittar över på en själv.

Ni ska inte betrakta er själva som pigor och drängar helt utan egen vilja.
Vissa av er som håller positionerna är inte frälse. Ni har på olika omvägar fått en position ändå. Det är egentligen SKANDAL. Men av någon anledning har ni upphöjts och fått en möjlighet att visa hur oumbärliga ni är för att kanske bli uppmärksammade och så småningom få eller köpa er en titel. Detta att ni blivit utvalda utan frälseblod bör funderas över hos frälset och de vet att den som tagit in er i hovet har gjort det för att er familj har varit mycket förtjänstfull på ett eller annat sätt. Eller har en tumme i ögat på länsherren/damen. Länsherren/damen måste samtidigt tänka på vilken familj ni andra kommer ifrån och behandla er väl om han/hon inte vill riskera att stöta sig med ert hus.

På lajvet måste vi tänka bort den marxistiska läran som i mycket står bakom det tänk som vi i Sverige idag lärts in i. Mycket förenklat; enligt Marx, som ligger till grund för socialdemokratiska tankar om arbete, är den reproduktiva sfären (alltså hushållsarbete, barnalstring och tjänster) endast tärande för samhället. Det är produktion (tillverka ting, utvinna råmaterial, som gruvdrift och jordbruk) och lönearbete som gäller för att bli respekterad. Att vara den som anställer är inte fint för det förutsätter att du utnyttjar arbetaren på något sätt och därför måste det därför alltid råda konflikt mellan löntagare och kapitalinnehavaren (företagsägaren), vilket ibland leder till revolution för att “lätta på trycket”.

När man leker medeltid måste man kasta loss från detta tänk. De som innehar positioner vid någons hov och alltså tjänar någon med ännu högre status (och förmodligen rang) än man själv (en person med högre status är inte vasalltagare till en med lägre) blir själva lite finare.  Att ha fått denna möjlighet att vara nära den finare personen en ÄRA. Man förväntar sig att bli tillfrågad om sådana positioner när man anser sig stå nära t ex fursten. Om man har hög status och rang är det på plats att undra vad man gjort om man någon annan med lägre status och rang får en position vid hovet som man tycker att man själv borde ha. Det är något att bli förolämpad för. Om länsherren inte uppfyller sin del av vasalleden (se feodalism på lajvet) kan vasalleden eventuellt avsägas. Om flera känner sig förbigångna, oroliga för att borgare får maktpositioner vid hovet som egentligen tillhör frälset och ser sitt stånds makt minska, då kanske, kanske, man går ihop och gör uppror.

Vi måste acceptera att Novion och Nordeport är monarkier, inte demokratier. Fursten/kejsaren har all makt samlad i sin person. Kejsaren är dessutom av gudomlig härkomst. Han lånar ut lite av makten till sina vänner eller personer som visat stor duglighet till de positioner som finns vid hovet och som underlättar hans liv och hans regerande. Om man inte behagar så är man utbytbar utan fallskärmar eller anställningsavtal. Det finns inga omröstningar när han bestämt något. Man kan övertala och lirka men inte offentligt. Man kan försöka påverka innan ett beslut, det är lättare för fursten än att han ska backa på ett beslut och tappa ansiktet. Om fursten blir arg på någon så är det ödesdigert för hela ätten. Men att ses som en lismare kan också bli fel, då litar inte fursten på en. En väl avvägd balansgång och stora mått slagfärdighet som inte går ut över fursten är förmodligen en väg till framgång.

Om de olika positionerna och vad man kan förvänta sig när man innehar dem (på lajvet)

Hovmarskalk (hovmästare)/hovmästarinna

Hovmarskalken är alltid en man och tillhör fursten. Hovmästarinnan är alltid en kvinna och tillhör furstinnan.

Här finns vid ett furstehov möjlighet att ha både första, andra och tredje hovmästare/hovmästarinna. Samma person kan inte vara på plats jämnt. Finast att vara första förstås.

Vid furstehovet är det hovmarskalken och hovmästarinnan som styr den offentliga sfären, d v s överallt vid hovet (inomhus) utom i kammaren.  Hovmarskalken över den ”furstliga” delen och hovmästarinnan över ”furstinnans del”.Hovmarskalken/hovmästarinnan bestämmer i vilken ordning som audienser beviljas och till vem. Det är alltså till hovmarskalken man ska vända sig när man vill träffa fursten i offentligheten. Hovmarskalken har ansvar för hovherrarna och hovjunkrarna (ogifta), se till så att de representerar hovet så att hovet framstår som lysande. De ska heller helst inte avla barn utan att vara gifta. Om de är gifta ska de avla dem med den de är gifta med. Bastarder är kostsamma och minskar hemgiften från bruden i ett kommande giftermål och frun blir arg för de extra kostnaderna. Bråk mellan hus kan uppstå.

Hovmarskalken ansvarar för att det alltid finns någon hovherre till hands för att vara fursten behjälplig. Om någon skall kallas till fursten går naturligtvis inte fursten själv , utan det gör en hovherre. Man kommer till fursten, inte tvärtom. För att fursten ska upprätthålla  sin status.

Likadant gäller för hovdamer, som dessutom helst inte ska bli gravida förrän de är gifta. Bastarder är kostsamma och minskar chansen för hovdamerna att bli gifta.

När fursten/furstinnan inte är på plats i sitt slott kan en hovmarskalk/hovmästarinna lämnas kvar för att hålla ordning på den delen av hushållet som inte följde med.

Hovmarskalken/hovmästarinnan har även kontroll över bordsplaceringar vid festligheter, vilka som måste bjudas till dessa etc.

Fördelar med att vara hovmarskalk/hovmästarinna är att  man har direkt insyn i allt som händer vid hovet. Exempel: Om fursten/furstinnnan tänker kalla in sändebuden från andra furstendömen för att diskutera en allians, är det hovmarskalk/hovmästarinna som ombeds se till att de blir väl mottagna och förplägade samt att man ger dem en audiens. Vid audiensen finns hovherrar/hovdamer som skänker i vin till fursten/furstinnan och sändebuden. Samtidigt hör de allt som sägs. Och förväntas naturligtvis rapportera till hovmarskalken/hovmästarinnan.

Här finns också möjligheter till lukrativa tjänster och gentjänster genom att neka audienser och sedan gå med på dem om man blir mutad. Man vet vad fursten/furstinnan tycker om att äta och drick och hur de önskar bli underhållna. Detta ökar möjlighet för att den som söker audiens ska få sitt ärende hörsammat när audiensen väl beviljas. Man kan skicka små gåvor till fursten. (Ibland stannar dessa naturligtvis hos hovmarskalken).

Hovherrarna och damerna förutsätts skapa ett hovliv med sprezzatura. De ska vara underhållande, d v s vältaliga, lustiga, lättsamma och bevandrade i de sköna konsterna och genom detta bli helt oumbärliga vid hovet. Fursten och furstinnan skall sakna dem när de inte finns i salen och efterfråga dem. De har stora möjligheter att utverka tjänster för sig själva, sitt hus och andra. För tänk om de skulle överge hovet och resa hem till sitt herresäte? Det skulle bli väldigt tomt efter dem.

Kammarherre/kammarfru/kammarfröken/kammarjunkare

Kammarherrar och kammarfruar är gifta. Kammarfröknar och kammarjunkrar är ogifta.

Kammarherre/kammarfru har samma möjligheter som hovmarskalken/hovmästarinnan men ansvarar för kammaren istället för salen. Det vill säga, man klär av och på och friserar, håller ordning på kläder och accessoarer. Man baddar pannan på den uttröttade fursten och stoppar om furstinnan. Man ser till att det älsklingsvinet och tryfflarna är på plats i kammaren när fursten och furstinnan gästar ett annat hov. När det är kallt sover man i samma säng som henne eller honom. Det här ger en unik möjlighet att bli bästa vän/väninna med den man tjänar.

Man vet hur ofta paret besöker varandra och hur deras relation är när de är i kammaren. Man är antagligen först med att få veta om en arvinge är på gång.

När fursten/furstinnan kliver ut ur kammaren övergår ansvaret till hovsfären och man får en möjlighet att ägna sig åt att laga kläder och sina egna angelägenheter.

 

Stallmästare/mästarinna

Historiskt sett var det alltid en man som innehade den här positionen. På Malcontenta är detta en könsneutral position.

Som stallmästare har man ansvar för stallet, vagnarna, hundgårdarna, falkarna, duvorna, brevörnar på besök  och andra djur. Man har jägmästare, hundförare, stalldrängar etc till sin hjälp.

När hovet flyttar mellan sina olika slott flera gånger per år är det stallmästaren som ser till att all logistik fungerar samt att säkerheten fungerar genom samarbete med livgardet/riddarna.

I krig är det stallmästaren som är ansvarig för den viktiga trossen. Utan mat, rustningar, paviljonger, fanor och standar och kokerskor så kan ingen slåss.

Det finns stora möjligheter att sko sig på denna position som har ett stort konto. En rustning med guldinläggningar kanske? Eller extra fint svärd till någon du vill smörja. Kontroll över duvorna ger en möjlighet att se vilken korrespondens som förs. Det är bara att fråga duvmästaren.

 

På lajvet flyttar inte hovet vilket lösgör tid för stallmästaren. Stallmästaren är dock viktig i krigsförhandlingar. Finns det möjlighet att överhuvudtaget skaka fram tillräckligt med proviant och vad blir kostnaden? Han känner också till mycket om omgivningarna efter att ha färdats runt i landet.

 

Skattmästare/skattmästarinna

Positionen är könsneutral.

Skattmästaren har full överblick (förhoppningsvis) över furstendömets skattkammare. Där i finns inte bara de ”likvida  medel” som fursten just nu förfogar över utan också gamla klenoder, kronor och andra juveler, fina rustningar, svärd, artefakter och reliker. Om fursten vill hålla en storslagen tornering är det skattmästaren som måste skaka fram celester så det är möjligt. Varifrån? Det bryr sig inte fursten om, det är skattmästarens huvudvärk.

Men han kan ju alltid ta lite från det han stoppade i egen ficka…

Skattmästarpositionen på lajvet innebär att man kan få en god ekonomi om man kan tänja lite på sin hederlighet. Det finns också tillfälle att ”leta” efter specifika artefakter etc i valvet i samarbete med arr. Man kan också jobba med tjänster och gentjänster. Baksidan är att man kan bli tv ungen att skjuta till av sin egen förmögenhet för att framstå som duglig om man inte får lån el har annan möjlighet att se till att fursten får sina önskningar uppfyllda. Furstens/furstinnans spelskulder kan bli kännbara… Kanske måste man till och med höja skattetrycket hos undersåtarna…

Allmoseutdelare

Positionen är könsneutral.

Här finns en möjlighet att bli mycket populär hos präster och prästinnor samt hos folket. Långa diskussioner med prästerskapet om vilket tempel som bör gynnas och hur många böner som kan tänkas bes för furstehuset samt offer.   Å andra sidan… alla allmosor kanske inte hamnar hos de fattiga….