Furstendömet Dyneslätt

FURSTENDÖMET DYNESLÄTT

Geografi

Foto laddas

Furstendömet Dyneslätt är Novions sydligaste furstendöme. I både norr, öster och väster gränsar det mot havet Nova Mare. Bara ett tiotal mil ut från nordkusten ligger ett örike som heter Riellarike. Det har furstendömet alltid haft nära kontakter med och kungaätten är till och med ingifta i furstesläkten. En mindre del av den sydliga gränsen har Novion som granne, resten av gränsen löper utmed den öken som utbreder sig söder om Novion. Dyneslätt har inga bergskedjor att tala om utan består till största delen av ett mjukt, kulligt landskap som är torrare än norra Novion. (Ungefär som vår världs Grekland).  Kullarna övergår vid kusten till sanddyner med vit, vacker sand.

Runt Dyneslätt finns inga markgrevskap då furstendömets enda landgräns till största delen består av öken som anses mycket svårforcerad med en truppstyrka som skulle kunna hota Novion.

Ett omtyckt och farligt nöje hos noblessen i Dyneslätt är sandormsjakt. De amfibiska ormarna lever i sanddynerna vid kusterna, speciellt västkusten. De kan bli upp till femton meter långa och jagar sitt byte i havet. På land solar de för att få upp värmen inför nästa jakt. Det är då som jägarna bussar sina hundar på dem för att börja röra på sig. Vissa är kalla och slöa medan andra lapat tillräckligt med sol för att bli mycket farliga motståndare då de har ett extremt potent gift i sina vassa och utfällbara, långa huggtänder. Sandormarna är dessutom svåra att se då färgen på deras skinn smälter ihop med sanden.  Sandormarna jagas med harpun i närstrid. Allt annat anses fegt. Tänderna förs hem som troféer och giftet anses vara en mycket bra kur mot hjärtsjukdomar. I mycket liten mängd, förstås. Livmedikusar betalar ansenligt för giftet.

Huvudstaden Lejonstad

Dyneslätts huvudstad, Lejonstad, ligger mitt i furstendömet och är det administrativa centrumet. Det är en relativt ny stad, som grundades för ett par hundra år sedan. Därför är kvarteren fyrkantiga och gatorna raka, för att efterhärma Nova Celestina. Här har fursten och furstinnan sitt vinterpalats och här finns Celestinustemplet i Dyneslätt. På sommaren anser noblessen att det blir för varmt att vara kvar i staden, och att det luktar för illa. Då beger de sig ut till sina sommarpalats på någon av väst- eller östkusten. Östkusten anses finare. Om man inte har ett sommarpalats är det suspekt och ätten anses vara på obestånd.

Det finns tre andra större städer med ett invånarantal på mellan 10000 och 15000 invånare.

Färjestad

Den nordligaste av dessa tre ligger precis på spetsen av den udde som löper ut i havet mot Riellarike. Här i norr är den bördigaste delen av Dyneslätt och man odlar apelsiner, mandlar och annan frukt för inhemskt behov och export till resten av Novion. Här finns också en organiserad färjelinje som står under furstligt beskydd och som en gång per dag fraktar gods och passagerare till och från Riellarike. Staden heter just Färjestad och har ett stort tempel som är helgat till Uhnaman och ett till Riella.

Cindarel

I det sydvästliga hörnet på Dyneslätt ligger en Cindarel, en handelsstad. Dit kommer alla varor som köpmän vill frakta söderifrån, för att sjövägen skeppas vidare till resten av Novion. Här utgår mycket riktigt karavanvägen till det mytomspunna Kalimaar, staden som sägs vara ett av världens underverk men som mycket få i Novion har färdats till.

Eskalonbukten

I en stor bukt i sydöst ligger den tredje stora staden i Dyneslätt. Det var den förra huvudstaden för Dyneslätt men övergavs som administrativt säte när Dyneslätt införlivades i Novion. Grundlades av den förste fursten av Lejonsparres hus, Eskalon I för ungefär tvåtusenfemhundra år sedan. De senaste två hundra åren har staden varit exporthamn för den vackra och mycket användbara vita sanden, liksom ett centrum för glaskonst. Eskalonglas mycket eftertraktat och betingar höga priser,, både som fönster, dricksglas, olika glaskärl och ljuskronor. En särskild glasskatt tas ut av fursten på allt glas som det handlas med och det ger stora inkomster. Staden blomstrar och hantverkets hemligheter bevaras envist inom skrået. Dessa hemligheter är lika gamla som verdaternas folkvandring.

Historia

Furstendömet Dyneslätt varen gång ett självständigt kungarike, precis som de andra furstendömena i Novion. När Celestinus  den förste började expandera söderut, togs Dyneslätt lite på sängen och insåg försent att han tänkte införliva Dyneslätt i Novion. Med kniven på strupen började Dyneslätt förhandla för att få behålla mer av makten än de delar som uppslukades och blev till Södra Novion. Dyneslätt gav upp sin frihet utan stridigheter men fick privilegier som furstendöme. Vad göra mot en drake även om man är ett lejon?

Namnskick

I Dyneslätt är det väldigt populärt att döpa barnen efter gudarna och gudinnorna i förnamn eller till namn som inte betyder något alls.

Ätten Lejonsparre

Fursten Eskalon Lejonsparre börjar bli till åren. (Han är född år 938 N. C.) Till hans stora sorg avled för två år sedan knall och fall hans tronarvinge Antonius. Nu har fursten inte längre några arvingar att tillgå förutom sin mycket sjuka dotter Zinnia Lejonsparre.

Det är välkänt att ätten Lejonsparre har stora problem med att frambringa dugliga ättlingar som lever länge och har hälsan. För kvinnorna tar det lång tid att bli gravida om de överhuvudtaget blir detta. De senaste generationerna har det fötts fler barn än normalt, men de har inte blivit långlivade. Det är också välkänt att ätten Lejonsparre ofta frambringar stora skönheter, både bland män och kvinnor. Den senaste generationen, där den sedan två år avlidne tronarvingen Antonius  ingick tillsammans med sin syster kejsarinnan Esperentia, var en sådan kull.

Lejonsparrarna tror på kusingifte för att stärka blodet. De var bland de ivrigaste att använda sig av syskongiften runt tiden efter tvillingprinsarnas krig. Detta praktiseras dock inte sedan tvåhundra år.

På grund av deras fördelaktiga utseende har historiskt sett många kejsarinnor av Novion varit Lejonsparrar. Likaså har prinsessor av Celestinii ätt gärna sökt makar bland furstens av Dyneslätt söner.